S smsade mig och sa att vi skulle ta en promenad. Bra tänkte jag, eftersom de var fint väder. Jag gjorde mig klar tog med dextrosol, cigg och ett bra humör. Vi hann knappt komma in på stigen så kände jag att jag var bajs nödig. Detta hade iofs ej varit ett problem om jag inte var lös i magen....
Var tvungen att stanna lite då och då för att inte göra i byxan, haha. Hade problem med astman, då jag naturligtvis glömt att ta med astma spray haha, typiskt mig. Vi gick och gick och gick. Men kul var det, tills jag började känna mig fast i skogen och att skogen bara blev mindre och mindre. Vi började känna att vi aldrig hittade ut och vi hade rätt.....plötsligt kände vi igen stigen och vi hade gått åt fel håll i någon sväng.....
Vi vände och till min tur så kom världens uppförsbacke, shit tänkte jag...De värkte i rövmusklerna, lårmusklerna och jag höll på bajsa i byxan...... Men jag klara de det och efter ett par minuter så såg vi vägen och friheten... WOOHOOO
Tände en cigg och njöt att efter timmar i skogen såg jag ljuset och friheten, bara nån km kvar till toan och ett stort glas isssskalllt vatten!!!!!
Gick ganska snabbt att gå den biten och shit var de gött med vatten och sitta ned hi hi. Vila benen och fötter.
Sedan blev de en snabb sprint till toan, men eftersom jag hade väntat så länge så gick det ganska snabbt att tömma skiten hi hi.....
Blev väl en mil i skogen, men värt de hi hi..
Peace, love and shit....
